jag o anna satt o prata i våra nya fåtöljer om allt skit. om livet som man tror snart ska komma. hela tiden. man kämpar mot någonting hela tiden, men vet att därefter kommer livet,
livet det lyckliga L I V E T.
vi har kämpat och konfronterats mot mycket ändå, till att börja med gått i en sån liten skitskola där mobbing och trakassering var vardag och man lärde sej att antingen var man bra eller ett offer, och det var bara att acceptera!
pedofili, incest, skilsmässa, våldtäkter, vänner som dör... tänker att fan vilken otur man har, men ändå lite tur, för det finns folk som har det ännu ännu värre. råkar ut för ännu värre saker. och då tänker man, när man som barn glatt och naivt tänkte på livet. det innehöll inget av det här! livet var det roliga, allt tråkigt var bara sånt som kom i vägen och störde livet. men när det kommer i vägen heeela tiden, när man knappt tagit sej över hindret förrän man ser ett nytt hinder, efter hinder efter hinder. då börjar man fundera. då börjar man realisera. livet. det är ju kul, men det är inte så jävla lyckligt. inte helt igenom lyckligt som man föreställt sej. allt det här, det är väl det som är livet, och de där små stunderna av ogenomtränglig lycka, det är bara en liten fin krydda som man ska va glad om man får.
det kan ju låta deprimerande.
allt detta händer ju, och det blir ju inte värre för att vi kommit fram till att det är det här som är livet och inte bara lycka glädje och framgång.
vissa lever andra dör
det är bara att acceptera
men så jävla elakt
det hade jag inte räknat med
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ja du.., sånt där är konstigt att fundera på. Jag har också alltid gått och tänk att sen ska det börja.., sen... Kommer att tänka på några käcka små klokskaper om sånt där:
"Alla dessa dagar som kom och gick.., inte visste jag att det var det som var livet." Ingen aning vem som sagt det.
"Livet är det som händer
medan du gör upp andra planer." Tror att det är John Lennon som sagt så.
Tar man ett steg bakåt och ser på livet med lite distans, i lite perspektiv, jag brukar göra det ibland. Oftast ser man ju att det är mer bra än dåligt. Livet är helt klart värt, i det stora hela!
att filosofera är ett riktigt träsk tycker jag!
och ett viktigt meddelande:
mitt mobilnr gäller INTE längre, jag hör av mig när jag skaffat nytt!
Skicka en kommentar